Henriks råd för forskningsansökningar

Ett forskningsprojekt tar oerhört mycket tid att slutföra. Prioritera därför noggrant mellan forskningsidéer redan innan ansökningar påbörjas. Försök att tänka; vad kan jag göra som visar på kausala mekanismer eller helt nya, avgörande aspekter på problem. Undvik att påbörja project som  främst kommer att undersöka korrelationer och samband som man inte kan veta vad de beror på i framtiden.

• Copy-paste skall aldrig användas, inte ens för enstaka meningar.
• Man kan alltid börja med att skriva på svenska för att sedan själv översätta texten till engelska.
• På engelska; skriv enkelt, gärna korta meningar.
• Om ansökan skrivs på engelska: låt elegansen mogna fram hellre än att börja med att ”svänga till” långa meningar med inskjutna bisatser som kanske helt enkelt blir fel om man inte skriver på sitt modersmål.
• Använd gärna samma ord för samma sak genom hela ansökan. Var hellre tjatig än svårbegriplig.
• Undvik förkortningar om de inte är helt etablerade och allmänt kända (på vårt område är t ex ADHD möjligen OK men definitivt inte ASD, TD eller liknande om de inte förklaras på ett sätt som inte kan undgå läsaren).  
• Tänk på att läsaren / granskaren lägger mycket, mycket mindre tid på att läsa ansökningar än man ens vill föreställa sig som avsändare. Se till att projektet "serveras" för någon som I värsta fall ögnar igenom ansökan på en resa.
• Se till att lay-outen blir snygg och aptitlig till och med för en trött och sur bedömare.

 

Innan du börjar skriva – tänk på:

• att vara ute i god tid
• att läsa alla anvisningar och texter om utlysningen noggrant
• att hålla alla i din arbetsgrupp informerade om vad som planeras och görs
• att hålla ditt CV väl uppdaterat
• att i detalj kolla vilka uppgifter anslagsgivaren efterfrågar gällande budget
• att vid behov förankra ansökan hos den chef som skall kontrasignera den.

 

 

Betona studiens originalitet, kompetens och genomförbarhet. Beskriv hur bra förutsättningar det finns för att studien skall kunna genomföras framgångrikt, men ”vi saknar kunskap om/metoder för…” vad det nu är man vill ha stöd för.



Tänk på att anslagsgivare gärna vill spela en avgörande roll för projektet. Lyft fram konkret vad som kan bli möjligt om just den aktuella ansökan bifalls.   

 

Ansökningen omfattar (rent generellt för forskningsprogram, måste anpassas till anvisningar för varje utlysning):

Kort bakgrund: Max en halv sida. Vad handlar detta om? Vad är det vi inte vet?

Aims: Oftast 3-4 stycken. Inget krav på hypoteser. Aims skall vara konkreta. Avstå från luddigheter som ”to study” eller ”to explore”, skriv vad som skall mätas, påvisas eller etableras.

Litteraturöversikt/Bakgrund: Vanligen cirka 2 sidor med 15-20 ref. Skall ge en överblick över området utan att fastna i detaljer. Knepigt välja ref – skall man gå efter original, nyast, eller reviewer?

Subjects and Methods: 3-4 sidor. Konkreta uppgifter för urval av studiepopulation, mått och instrument (med referenser). Beskrivningen skall vara ett flödesschema eller steg-för-steg lista för hur studien skall genomföras. Använd gärna figurer.

Statistical methods: Inga ref för väl kända begrepp. Viktigt med poweranalys.

Etik: Tillstånd, informed consent, risk/nytto-analys, konfidentialitet.

Work plan: Gärna i form av tabell: årtal, vem gör vad, förväntade deliverables, dvs publikationer, databaser, register etc. När blir vi klara?

Samt, på lämpligt ställe:

Kön/Genus: Relevanta aspekter. Skriv kön om det är det som menas, genus om det är det. Förklara eventuell frånvaro av kvinnor i studieupplägget.

Betydelse: Vad kan vi vinna med denna studie? Hur gagnas vetenskapen/sjukvården osv? 

Vid sidan av olika avgränsade projektbeskrivningar är det ofta bra för en forskare att ha sitt eget forskningsprogram som fokuserar på just de övergripande aspekter dina olika project gäller, behövs för tjänsteansökningar och store utlysningar, bra att ha liggande och uppdatera I takt med att mer avgränsade ansökningar skrivs.

 

 

Henriks kokbok för avhandlingsramar

Kolla först Universitets anvisningar noga, och använd en mall och ett datorprogram som är lämpligt och som du är förtrogen med – och som gör det möjligt för fler att arbeta i texten, rätta på ett enkelt sätt osv. 

Tänk inte att du skall skriva en bok för att redovisa vad du lärt dig under forskarutbildningen utan snarare att ramen är en blankett du skall fylla i som redovisar vad som gjorts och vad det resulterat i utifrån avhandlingens Aims. Sikta på att det skall ta max tre månader att skriva ramen.

Gör så här:

1. Aims

Definiera 3-4(-5) konkreta syften som skall vara möjliga att besvara utifrån de delstudier som avhandlingen bygger på. Numrera dem eller ställ upp dem som en bullet list på max en sida. Undvik formuleringar av typen "to study" som inte går att besvara konkret. Tänk sedan att hela avhandlingen skall förhålla sig till dessa så att t ex resultat från delstudierna som faller utanför avhandlingens Aims inte tas med. 

2. Subjects and Methods (alt Subjects, Measures, Analytical methods)

Skall vara som en ”kokbok” som visar steg för steg vad som gjorts. Följ ordningen i Aims. Framställningen skall vara glasklar. Beskriv din population hela vägen från ”initially eligible” till slutligen inkluderade. Redovisa allt bortfall. Kontrollräkna antal individer i tabeller osv. Se till att kolumner summerar upp till 100% om inte något annat förklaras tydligt. Beskriv mått och metoder så enkelt och konkret som möjligt.  

Redovisa statistical methods med power och multipla jämförelser. Diskutera vilka typer av data som används (nominal, ordinal, intervall, kvot) och om metoderna är avsedda för de data som används. 

För dessa avsnitt går det inte att sätta ett idealt omfång, det beror på hur många datasets som använts, hur metodiken ser ut. I själva verket är det ofta detta som avgör hur ”tjock” avhandlingen blir. Om alla delstudierna använder samma studiegrupp blir den mycket kortare än om många olika dataset används. 

3. Ethics

Ethical aspects (minst en trycksida med uppgifter om hur tillstånd sökts/fåtts och en ordentlig risk/nyttoanalys för hela projektet, inklusive implikationerna av avhandlingen och fortsatt forskning utifrån den. 

Sex/Genderaspekter kan diskuteras under egen rubrik om det är relevant, särskilt för att sätta avhandlingen i relation till hela befolkningen.

4. Results inklusive tabeller och figurer

Lista Results så att de steg för steg följer avhandlingens Aims. Börja med att sammanställa resultaten och lägg in tabeller och figurer ur delarbetena utifrån om de har betydelse för avhandlingens Aims. Det är möjligt att addera kompletterande analyser av data som har bäring på Aims för avhandlingen och att göra nya tabeller och figurer som underlättar läsningen.

För detta avsnitt går det inte att sätta ett idealt omfång.

5. Introduction

När du Results är klart, Aims besvarade/uppnådda och strukturen är helt klar, gå tillbaka och ta dig an Introduction. Presentera ditt ämne – vad är känt, vad behöver vi veta mer om och varför? Låt detta ta max en-två sidor. Introduction skall inte skall vara en översikt över kunskapsfältet utan ge nödvändig bakgrund till studierna som ingår i avhandlingen. Enligt min erfarenhet är Introduction och Discussion de stora fallgroparna vid avhandlingsskrivandet (om alla delarbeten varit färdiga innan skrivandet av ramen påbörjades, annars är ofärdiga manus den största risken). Gör en noggrann disposition utifrån ordningen på Aims (även om de inte presenterats för läsaren ännu) så att bakgrunden för varje Aim klarläggs. Här måste det bli tydligt varför avhandlingen skrivs, vilka kunskapsluckor den avser fylla, vad som motiverar Aims.

Sätt slutligen in Aims som en lista på en egen sida sist i Introduction.


Ett rimligt omfång för Introduction är cirka 10-12 trycksidor med cirka 100 referenser.

6. Discussion  

Gå nu tillbaka till Discussion. Allt som skrivs här skall relatera till arbetet som presenterats tidigare. Möjligen kan man få vara visionär eller spåna om sina egna idéer i ett par meningar under Implications, men då skall det framgå att de inte bygger på avhandlingens resultat. Påståenden i Discussion som inte bygger på litteraturen eller de Results som presenterats hör till de vanligaste svagheterna i avhandlingar. Hela Discussion skall vara 6-8 trycksidor och bestå av: 

• Comments to Main Findings (där de kommenteras i förhållande till den existerande litteraturen i samma ordning som förut, vad har de för betydelse, stämmer de med tidigare publicerade fynd?), sammanlagt 2-4 textsidor, 
• Limitations för hela projektet, 1-2 sidor, 
• Implications (vad avhandlingen har för betydelse, kan delas upp på Clinical och Scientific, absolut max 3 trycksidor).

7. Abstract

Skriv detta sist. Det kommer att gå lätt när du väl har översikt över avhandlingsprojektet. Målet är väcka intresse och locka till läsning av hela avhandlingen. Det måste vara tydligt, definiera syfte och studiepopulation, innehålla korrekta siffror och results. 

8. Acknowledgments 

Var noga med att tacka alla som haft betydelse för arbetet och beskriva handledarnas och medförfattarnas roller korrekt och kortfattat. Glöm inte anslagsgivare, inklusive kliniker/chefer i vården, tacka för eventuell hjälp. 

Allmänt   

Undvik i möjligaste mån att citera dig själv. Cirka 100-125 referenser för en vanlig avhandling kan vara ett riktmärke. Frågan om man skall hänvisa till nya, stora översiktsartiklar eller originalfynden är inte löst, här står två skolor mot varandra och man får samråda med sin handledare om en princip.

Henriks kokbok för vetenskapliga artiklar

Kolla först tidskriftens anvisningar noga, och använd ett datorprogram som är lämpligt och som du är förtrogen med – och som gör det möjligt för fler att arbeta i texten, rätta på ett enkelt sätt osv.

1. Aims

3-4 konkreta syften som skall vara möjliga att besvara utifrån studien. Fördelaktigt att numrera dem och ge motsvarande siffror i metod, resultat och ”main findings”.

2. Subjects and Methods

Använd gärna underrubrikerna: Subjects, Measures, Analytical methods

Skall vara som en ”kokbok” som steg för steg ger möjlighet till replikation. Framställningen skall vara glasklar. Vilken tänkt population representeras av studiepopulationen. Beskriv din population hela vägen från ”initially eligible” till slutligen inkluderade. Redovisa allt bortfall. Kontrollräkna antal individer i tabeller osv. Se till att kolumner summerar upp till 100% om inte något annat förklaras tydligt. Beskriv mått och metoder så enkelt och konkret som möjligt. Följ hela tiden ordningen på Aims och beskriv studien i förhållande till dessa. 

Redovisa statistical methods med power och multipla jämförelser. Kön/genus om relevant.

3. Ethics

Tillstånd och kort risk/nyttoanalys.

4. Results: Tabeller och figurer

Lista Results så att de steg för steg följer Aims. Börja med att sammanställa resultaten PM-liknande utifrån de numrerade Aims och lägg in tabeller och figurer så att resultaten kan diskuteras med medförfattarna. Kolla tidskriftens instruktioner och titta på tidigare publikationer i samma tidskrift. Skriv klart Results.

5. Introduction

När du Results är klart, Aims besvarade/uppnådda och strukturen är helt klar, ta dig an Introduction. Presentera ditt ämne – vad är känt, vad behöver vi veta mer om och varför? Följ ordningen på Aims så att bakgrunden för varje Aim klarläggs i Intro. Här måste framgå varför denna studie behövs. Kolla noga om tidskriften vill ha en kort och kärnfull inledning eller om de är ute efter fyllig bakgrund med massor av referenser. En del tidskrifter anger detta, men i andra fall lönar det sig att titta på tidigare publikationer i tidskriften i fråga.

6. Discussion 

Referera kort Main Findings (i samma ordning som de nu använts i Aims, Methods, Results och Intro): vad har de för betydelse, stämmer de med tidigare publicerade fynd?

Redovisa sedan limitations, antingen under egen rubrik eller under varje huvudfynd.

Avsluta med att summera conclusions/clinical & scientific implications.

7. Abstract

Målet är väcka intresse och locka till läsning av hela artikeln. Mängder av läsare ser ditt abstract via Medline. Det måste vara tydligt, definiera syfte och studiepopulation, innehålla korrekta siffror och results. Tidskrifter anger typ av abstract och tillåtet antal ord.

8. Acknowledgments

Ange anslagsgivare, tacka för eventuell hjälp och ge diarienummer för etikgodkännande om det inte redan framgått under Ethics.

Allmänt  

Dubbelt radavstånd genomgående, även i referenslistan. Tidskriften bestämmer hur referenserna skall skrivas. Undvik i möjligaste mån att citera dig själv. Cirka 30 referenser för en vanlig artikel kan vara ett riktmärke. Frågan om man skall hänvisa till nya, stora översiktsartiklar eller originalfynden är inte löst, här står två skolor mot varandra och man får pröva sig fram, titta gärna på tidigare artiklar i tidskriften för att kolla ”house style”.

Kongressabstracts

Sikta på 200 ord. Använd Background, Aims, (Subjects &) Methods, Expected results/conclusions, och ev Ethics som underrubriker. Försök skriva så konkret som möjligt vad föredraget skall handla om, utgå från Aims, beskriv sedan Methods så konkret det går. Lägg sedan till något om vad som kan förväntas komma ut av studien och Background enligt ovan ett par meningar. Försök undvika vaga referenser till ”will be studied”, ”will be presented” och istället skriva så exakt som möjligt vad frågeställningen/målsättningen (Aims) och materialet/metoden innefattar. Resultaten däremot kan vara preliminära, ge inga siffror som sedan kan komma att behöva ändras. Då är det bättre att skriva att Analyses remain to be performed, punkt. 

Samarbete med medförfattare. I vissa projekt har vi en modell där förste och sisteförfattaren skriver ett PM (Aims, Subj, Methods, förväntade Results), sedan ett Manus som alla får ge synpunkter på och slutligen en Final version som medförfattarna helst bara skall godkänna. Detta kan vara ett sätt att undvika ”många kockar” problemet och en röra för försteförfattaren. Min princip har varit att aldrig acceptera ändringar i författarlistan när arbetet väl kommit en bit, om det inte handlar om att lägga till namn vars specialkunnande behövts eller personer som av andra skäl behövt tas in i arbetet, som ju ofta kan ta många år i anspråk fram till slutlig publicering.