Henriks råd för forskningsansökningar

Ett forskningsprojekt tar oerhört mycket tid att slutföra. Prioritera därför noggrant mellan forskningsidéer redan innan ansökningar påbörjas. Försök att tänka; vad kan jag göra som visar på kausala mekanismer eller helt nya, avgörande aspekter på problem. Undvik att påbörja project som  främst kommer att undersöka korrelationer och samband som man inte kan veta vad de beror på i framtiden.

• Copy-paste skall aldrig användas, inte ens för enstaka meningar.
• Man kan alltid börja med att skriva på svenska för att sedan själv översätta texten till engelska.
• På engelska; skriv enkelt, gärna korta meningar.
• Om ansökan skrivs på engelska: låt elegansen mogna fram hellre än att börja med att ”svänga till” långa meningar med inskjutna bisatser som kanske helt enkelt blir fel om man inte skriver på sitt modersmål.
• Använd gärna samma ord för samma sak genom hela ansökan. Var hellre tjatig än svårbegriplig.
• Undvik förkortningar om de inte är helt etablerade och allmänt kända (på vårt område är t ex ADHD möjligen OK men definitivt inte ASD, TD eller liknande om de inte förklaras på ett sätt som inte kan undgå läsaren).  
• Tänk på att läsaren / granskaren lägger mycket, mycket mindre tid på att läsa ansökningar än man ens vill föreställa sig som avsändare. Se till att projektet "serveras" för någon som I värsta fall ögnar igenom ansökan på en resa.
• Se till att lay-outen blir snygg och aptitlig till och med för en trött och sur bedömare.

 

Innan du börjar skriva – tänk på:

• att vara ute i god tid
• att läsa alla anvisningar och texter om utlysningen noggrant
• att hålla alla i din arbetsgrupp informerade om vad som planeras och görs
• att hålla ditt CV väl uppdaterat
• att i detalj kolla vilka uppgifter anslagsgivaren efterfrågar gällande budget
• att vid behov förankra ansökan hos den chef som skall kontrasignera den.

 

 

Betona studiens originalitet, kompetens och genomförbarhet. Beskriv hur bra förutsättningar det finns för att studien skall kunna genomföras framgångrikt, men ”vi saknar kunskap om/metoder för…” vad det nu är man vill ha stöd för.



Tänk på att anslagsgivare gärna vill spela en avgörande roll för projektet. Lyft fram konkret vad som kan bli möjligt om just den aktuella ansökan bifalls.   

 

Ansökningen omfattar (rent generellt för forskningsprogram, måste anpassas till anvisningar för varje utlysning):

Kort bakgrund: Max en halv sida. Vad handlar detta om? Vad är det vi inte vet?

Aims: Oftast 3-4 stycken. Inget krav på hypoteser. Aims skall vara konkreta. Avstå från luddigheter som ”to study” eller ”to explore”, skriv vad som skall mätas, påvisas eller etableras.

Litteraturöversikt/Bakgrund: Vanligen cirka 2 sidor med 15-20 ref. Skall ge en överblick över området utan att fastna i detaljer. Knepigt välja ref – skall man gå efter original, nyast, eller reviewer?

Subjects and Methods: 3-4 sidor. Konkreta uppgifter för urval av studiepopulation, mått och instrument (med referenser). Beskrivningen skall vara ett flödesschema eller steg-för-steg lista för hur studien skall genomföras. Använd gärna figurer.

Statistical methods: Inga ref för väl kända begrepp. Viktigt med poweranalys.

Etik: Tillstånd, informed consent, risk/nytto-analys, konfidentialitet.

Work plan: Gärna i form av tabell: årtal, vem gör vad, förväntade deliverables, dvs publikationer, databaser, register etc. När blir vi klara?

Samt, på lämpligt ställe:

Kön/Genus: Relevanta aspekter. Skriv kön om det är det som menas, genus om det är det. Förklara eventuell frånvaro av kvinnor i studieupplägget.

Betydelse: Vad kan vi vinna med denna studie? Hur gagnas vetenskapen/sjukvården osv? 

Vid sidan av olika avgränsade projektbeskrivningar är det ofta bra för en forskare att ha sitt eget forskningsprogram som fokuserar på just de övergripande aspekter dina olika project gäller, behövs för tjänsteansökningar och store utlysningar, bra att ha liggande och uppdatera I takt med att mer avgränsade ansökningar skrivs.