1. Aims
3-4 konkreta syften som skall vara möjliga att besvara utifrån studien. Fördelaktigt att numrera dem och ge motsvarande siffror i metod, resultat och ”main findings”.
2. Subjects and Methods
Använd gärna underrubrikerna: Subjects, Measures, Analytical methods
Skall vara som en ”kokbok” som steg för steg ger möjlighet till replikation. Framställningen skall vara glasklar. Vilken tänkt population representeras av studiepopulationen. Beskriv din population hela vägen från ”initially eligible” till slutligen inkluderade. Redovisa allt bortfall. Kontrollräkna antal individer i tabeller osv. Se till att kolumner summerar upp till 100% om inte något annat förklaras tydligt. Beskriv mått och metoder så enkelt och konkret som möjligt. Följ hela tiden ordningen på Aims och beskriv studien i förhållande till dessa.
Redovisa statistical methods med power och multipla jämförelser. Kön/genus om relevant.
3. Ethics
Tillstånd och kort risk/nyttoanalys.
4. Results: Tabeller och figurer
Lista Results så att de steg för steg följer Aims. Börja med att sammanställa resultaten PM-liknande utifrån de numrerade Aims och lägg in tabeller och figurer så att resultaten kan diskuteras med medförfattarna. Kolla tidskriftens instruktioner och titta på tidigare publikationer i samma tidskrift. Skriv klart Results.
5. Introduction
När du Results är klart, Aims besvarade/uppnådda och strukturen är helt klar, ta dig an Introduction. Presentera ditt ämne – vad är känt, vad behöver vi veta mer om och varför? Följ ordningen på Aims så att bakgrunden för varje Aim klarläggs i Intro. Här måste framgå varför denna studie behövs. Kolla noga om tidskriften vill ha en kort och kärnfull inledning eller om de är ute efter fyllig bakgrund med massor av referenser. En del tidskrifter anger detta, men i andra fall lönar det sig att titta på tidigare publikationer i tidskriften i fråga.
6. Discussion
Referera kort Main Findings (i samma ordning som de nu använts i Aims, Methods, Results och Intro): vad har de för betydelse, stämmer de med tidigare publicerade fynd?
Redovisa sedan limitations, antingen under egen rubrik eller under varje huvudfynd.
Avsluta med att summera conclusions/clinical & scientific implications.
7. Abstract
Målet är väcka intresse och locka till läsning av hela artikeln. Mängder av läsare ser ditt abstract via Medline. Det måste vara tydligt, definiera syfte och studiepopulation, innehålla korrekta siffror och results. Tidskrifter anger typ av abstract och tillåtet antal ord.
8. Acknowledgments
Ange anslagsgivare, tacka för eventuell hjälp och ge diarienummer för etikgodkännande om det inte redan framgått under Ethics.
Allmänt
Dubbelt radavstånd genomgående, även i referenslistan. Tidskriften bestämmer hur referenserna skall skrivas. Undvik i möjligaste mån att citera dig själv. Cirka 30 referenser för en vanlig artikel kan vara ett riktmärke. Frågan om man skall hänvisa till nya, stora översiktsartiklar eller originalfynden är inte löst, här står två skolor mot varandra och man får pröva sig fram, titta gärna på tidigare artiklar i tidskriften för att kolla ”house style”.
Kongressabstracts
Sikta på 200 ord. Använd Background, Aims, (Subjects &) Methods, Expected results/conclusions, och ev Ethics som underrubriker. Försök skriva så konkret som möjligt vad föredraget skall handla om, utgå från Aims, beskriv sedan Methods så konkret det går. Lägg sedan till något om vad som kan förväntas komma ut av studien och Background enligt ovan ett par meningar. Försök undvika vaga referenser till ”will be studied”, ”will be presented” och istället skriva så exakt som möjligt vad frågeställningen/målsättningen (Aims) och materialet/metoden innefattar. Resultaten däremot kan vara preliminära, ge inga siffror som sedan kan komma att behöva ändras. Då är det bättre att skriva att Analyses remain to be performed, punkt.
Samarbete med medförfattare. I vissa projekt har vi en modell där förste och sisteförfattaren skriver ett PM (Aims, Subj, Methods, förväntade Results), sedan ett Manus som alla får ge synpunkter på och slutligen en Final version som medförfattarna helst bara skall godkänna. Detta kan vara ett sätt att undvika ”många kockar” problemet och en röra för försteförfattaren. Min princip har varit att aldrig acceptera ändringar i författarlistan när arbetet väl kommit en bit, om det inte handlar om att lägga till namn vars specialkunnande behövts eller personer som av andra skäl behövt tas in i arbetet, som ju ofta kan ta många år i anspråk fram till slutlig publicering.
No comments:
Post a Comment